TIGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TAƔERFANT AƔLIF N ULMUD UNNIG D UNADI USSNAN TASDAW
TIGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TAƔERFANT AƔLIF N ULMUD UNNIG D UNADI USSNAN TASDAWIT AKLI MUḤEND ULḤAǦ-TUBIRET- AGEZDU N TUTLAYT D YIDLES N TMAZIƔT Tasdawit n tubiret AkATAY MASTER Taɣult : tasnilest d tesnalmudt ASENTEL S LMENDAD N MASS: Sɣur Tnelmadin BUΣZIZ SILYA ǦABER IBRAHIM NAṢER BAY AMAL 2019/2020 Tasmidegt deg temnadt n Jebbaḥiya Asnemmer Deg tazwara tanemmirt tameqran I mass ǦABER IBRAHIM I bedden ɣef leqdic-nneɣ . Tanemmirt I yiselmaden n tmaziɣt s umata anda anda ma llan akken ma llan . Tanemmirt i xali Belqasem d mass Saḥrawi I yefɣen yid-nneɣ ɣer unnar . Tanmirt d tameqran I mass Nadir . Abuddu Ad buddeɣ axeddim-iw i baba ad fell-as yaɛfu yerḥem, d yemma ɛzizen I yellan yid-i. Tanemmirt I watmaten-iw ɛzizen: Ԑacur d Mulud, d tlawin-nsen Fahima d Ḥamida d warraw- nsen . Tanmirt I Massi d Muḥ ɛzizen Tanemmirt I yesetma Mbarka d karima d Lamya d yergazen-nsent d warraw-nsent. Tanmirt I tmeddukkal-iw yal yiwent s yisem-is. Tanemmirt I yemdukkal-iw Nadir Xerrib d Muḥemmed Ԑeyyadi. Tanemmirt akk I leɛmum-iw d tlawin-nsen d warraw-nsen. I xwali d xwalti d warraw-nsen. Tanemmirt tameqrant I Frid, Yuba d dihiya . Tnmirt tameqrant I yemsulɣa yellan yidnaɣ d twaculin-nsen . Silya Abuddu Tanemmirt I baba d yemma ɛzizen yellan yid-I lebda . Tanemmirt I watmaten-iw Riyaḍ d zuhir . Tanmirt I yessetma ɛzizen Ḥamida, Widad, Ḥanan d Malak . Tanmirt I tmeddukkal-iw s umata yal yiwet s yisem-is . Tanmirt I yimeddukkal-iw Nadir d Muḥemmed Ԑeyyadi Tanmirt I leɛmum-iw d warraw-nsen d tlawin-nsen . Tanemmirt I ɛmumti d yergazen-nsent d warraw-nsent . Tanemmirt I xwali d xwalti d warraw-nsen d tlawin-nsen . Tanemmirt I lejdud-iw ɛzizen d tjibatin-iw ad iṭewwel rebbi di lɛamur- nsen . Tanmirt I akkwidyellan yid-I Amal Agbur Asnimmer Abuddu Abuddu Aγawas Tazwert tamatut 08 1-Afran n usentel 08 2-Asissen n usentel 08 3-tarrayt n ugmmar 09 4-Tarrayt n tesleḍt 09 5-Tamukrist 09 6-Turdiwin 10 7-Iswan n usentel 10 8-Uguren id –nemugger 10 9-Asissen n temnadt 10 9-1-Qadiriya 10 9-2 Jebbaḥiya 10 9-3Bulerbaḥ 11 9-4Laḥgiya 11 9-5 εayn Lεazra 11 14-Asissen n yimsulγa 11 15-Lebni n tezrawt 12 Aḥric n teẓri Tazwert 14 Tasnisemt 14 1-Tasmidegt 14 1-1-TAgmuẓart 14 1-2- tabadut n tesmidegt 14 1-3- azal n tesmidegt 14 1-4-Tagayin n tesmidegt 15 1-5-Tusniwin I tessaqdac tesmidegt 16 2-tasnalɣa 18 2-1-aẓar 18 2-1-1-asufeɣ n uẓar 18 2-2-Isem 19 2-2-1-Isem aḥerfi 20 2-2-2-ticraḍ n yisem 20 2.2.2.1. Tawsit 20 2-2-2-2-amḍan 21 2-2-2-3-addad 21 3-asileɣ n umawal di temaziɣt 23 3-1-asuddem 23 3-1-asuddem ajerruman 24 3-1-1-asuddem n umyag 24 3-1-3-asuddem n umyag seg umyag 24 3-1-4-asuddem n umyag seg yisem 25 3-1-5-asuddem n yisem 25 3-1-6-asuddem n yisem seg umyag 25 3.1.1.7 Asuddem n yisem seg yisem 27 3-1-7-asuddem anfalan 28 3-2-asuddes 28 3-2-1-asuddes asdukklan 29 3-2-2-asuddes aduklan 29 3-3-areṭṭal 30 4-tasnamka 31 4-1taynisemt 31 4-2tagetnamka 31 4-3tanmegdawalt 31 Aḥric n tesleḍt Tasleḍt tasnalɣant 1.ismidgen iḥerfiyen 35 1-1-n teqbaylit 35 1-2.ireṭṭalen 35 1-3-ismidgen uddisen 39 1-5ismidgen isemsayen 45 Taselḍt tasnamkant 1-ismidgen iḥerfiyen n taɛrabt 52 2-ismidgen iḥerfiyen n teqbaylit 54 3ismidgen anda llan waman 54 -4-ismidgen isemsayen 58 5-ismidgen uddisen n teɛrabt 60 -6-ismidgen isddimen 67 Taggrayt tamatut 68 tiɣbula 70 ammud 72 amawal 76 Tazwart tamatut 8 Tamurt n tmazɣa tesɛa azal meqqren deg tefriqt ugafa anect-a yettban-d deg tɣermiwin I yellan deg wakal-is. Tamaziɣt zik tella-d deg ubrid n timawit maca tura tezger ɣer ubrid n tira maca inekcumen-is iban-d s yifassen n yiberraniyen tura gtent tezrawin fell-as aladɣa deg ubrid n tsekla d tesnilest. Tasnilest d tusna izerwen tutlayt ad-d-naf tefka-d aṭas n tmusniwin am tesnawalt, tasnazamult, tasnisemt…..art. Ma newwi-d awal γef tesnisemt ad-t-naf d yiwet n tusna izerwen ismmawen imaẓalayen s umata, tusna-a tebḍa ɣef sin yiḥricen d igejdanen tasmiddent d tesmidegt akken I d yenna M.Tidjet (2013; 25) « tasnisemt d tussna tawḥidt izemren ad yeccaren kra n yilmawen deg wayyen yerzan tizrawin n tutlayt ,idles d tɣerma wissen termer daɣen ad tefk I kra n talliyin n umezruy n temnaḍt-agi »1. Tasmiddent tzerrew ismmawen n imdanen ma d tasmidegt tzerrew ismawen n idgen, taneggarut-a tettnadi γef yinumak d tadra d ubddel n yismidgen deg tallit γer tayed amakken daγen I tettnadi γef umezruy n yidles n tγermiwin yejlan akken id yenna J.Dubois d wiyad (1999,485) « tesmidegt d tadra n yismawen n yidgen d wassaγen-is d tutlayt n tmurt-nni neγ n tutlayin n tmurt niden ». Asentel n tezrawt-a yerza tagmert n yismawen n yidgen deg tγiwant n Gebbaḥiya aγir n Tubiret, ad asen- naxdem tasleḍt tasnalγamkant akken ad-d nessekfel talγa d unamek n yal ismideg imi tamnaḍt-a ala iεerbawanen I yellan deg-s. 1-Afran n usentel: Nefren asentel-a I yerzan tasmidegt deg temnaḍt n Jebaḥiya anda neddem timnaḍin tiɛerbawanin ( Bulerbaḥ, Ԑinalɛezra, Laḥgiya ). Asentel-a yesɛa azal ameqqran deg uskan n tadra d umezruy ( zik llan din leqbayel syin akin ttuεrben ). Anect-a I Aɣ yeǧǧan ad nadi ɣef usentel-a . Ma mazal later n teqbaylit deg tudrin-a s wudem n tesmidegt. Ad nzer ma yella mazal usemres n umawal n teqbaylit, neγ ahat tettwabeddel s taεrabt . 2-Asisen n usentel: Asentel n tezrawt-a yerza annar n tesnilest anda ad-d- nemmeslay ɣef tesmidegt deg tɣiwant n Jebaḥiya anda ad-d nefren kraḍ n tudrin ( Bulerbaḥ, Ԑin Lɛezra, Laḥgiya). Ismidgen n temnaḍt-a llan wid nettaf d iḥerfiyen nettaf-iten-d tikwal s yiwet n tutlayt md: (Dahsa), akken 1 «l’onomastique est la seule science qui permettra de combler certain lacunes concernan des etudes sur la langue , la culture et la civilisation et peut’etre meme permettre d’eclairer d’un meilleur jour certains moment historiques de cette région » Tazwart tamatut 9 daγen id-ten-d-nettaf d uddisen s yiwet n tutlayt md: (εaynLḥaluf) ,neγ s snat n tutlayin (isemsayen) md: (γarwuccen) , akken id-ten-d-nettaf daγen d isuddimen md:(mṣuwgin). Duret n tasastant-nneγ tella-d seg *17 Cutember* alama *12 di tuber* n useggas n 2020 anda id d negmer dazal n 120 n yisdmidgen. 3-Tarrayt n ugmar: Tarrayt n tezrawt-a tin yerzan tsastent deg wannar id-yebnan ɣef wallal n udiwenni . Mi nerza γer temnaḍin-nni nefka-asen isteqsiyen-a: 1-Ismmawen n taddart-a? 2-Amek yella zik wadeg-a (d adeg n temzduγt,d cmel n taddart,d adeg yettwahmlen….), d wayen I γer is-semman-akka ? 3-Isem-is wadeg-a? 4-Adeg-a ma yesεa bab-is? Isem-is ma ulac uɣilif ? 4-Tarrayt n tesledṭ: Tarrayt I nessaqdec deg turagt-nneγ d tasleḍt tasnalγamkant, γef wayan yebḍan ismidgen I id negmer γef ukuẓ : 1-Iḥerfiyen . 1-1-Ismidgen n teqbaylit. 1-2-Ismidgen ireṭṭalen. 2-Uddisen. 2-1-Ismidgen n teqbaylit. 2-2-Ismidgen ireṭṭalen. 3-Isemsayen . 3-1-Ismidegen n teqbaylit + ismidgen ireṭṭalen. 3-2-Ismidgen ireṭṭalen + ismidgen n teqbaylit. 4-Isuddimen. 4-1-Ismidgen n teqbaylit. 4-2- Ismidgen ireṭṭalen. 5-Tamukrist: Tasmidegt d tazrewt i ibedden ɣef snat n tfurkac tigejdanin n tesnilest ( tasnalɣa d tesnamka) i izerwen talɣa d unamek n yal isem, dayen i yesemras wegraw ameqqran deg tezrawin. D-acu-ten tulmisin tigejdanin n yisem di temnaḍt n Jebbaḥiya ? ɣer wacu yurez unamek n yal ismideg ? D acu-tt talɣa n yal ismideg ( aẓar, asekim, amḍan, tawsit, addad) ? ismidgen n temnaḍt-a d iḥerfiyen, isuddimen neɣ d uddisen ? Tazwart tamatut 10 6- Turdiwin: 1-Asemmi n yismidgen yettili-d ilmend n wayen yellan deg-sen , neγ icaḍen deg-s ,neγ ayen yettidirendin (Iγerṣiwen, imdanen,agama,...art). 2-Ismidgen i yellan deg temnaḍin-a ahat tuget deg-sen d uddisen. 3-Imsidgen I yellan di temnaḍin-a jlan neγ ttwaεrben. 7-Iswan n usentel: Asentel-a ad as-nexdem tazrewt tasnalɣamkant akken ad- d-naf talɣa d unamek n yal ismideg i yellan di kraḍ n temnaḍin-a (Bulerbaḥ,Laḥgiya, Ԑay Lεeẓra). -Imi ahat mazal later n temaziɣt deg temnadin-a . -Ad naεreḍ ad nadi γef yal ismideg . -Ad nadi γef unamek n yal ismideg d wassaγ-ines deg umezruy ma yesεa-t. -Asnerni n umawal n tmaziɣt. -Aseḥbiber ɣef yismawen n tmaziɣt deg temnaḍt taɛerbawant seg jellu. 8-Uguren i d-nemugger: 1-Tazrewt-a tella-d deg lawan n waṭan n kuruna anda I yaḥbes kulec. 2-Ur nuffi ara aṭas n imsulγa wid yesεan timusniwin d cfayat γef temnaḍin-a . 3- Nerza γef kra n yimsulγa dɣa nufa-ten uḍnen, ihi uraγ-d-tunefk ara tugnit akken ad nemslay yid-sen . 4-llan aṭas n yimsulγa mi ara ten-nessaqsi ttefγen γef usentel. 5-Tuget n imsulɣa ttalsen-d ɣef trad d wayen ԑacen (tagrawela). 6-Ugur n tutlayt imi tameslayt-nneγ temgarad. 9-Asissen n temnadt : 9-1-Asissen n tadayra n Qadiriya: Tdayra n Qadiriya id yezgan deg waγir n Tubiret, tezi-as-d seg ugafa taγiwant n Tizi γennif d Draε Lmizan, seg unẓul tamnadt n Ԑin Bessam d tamnaḍt n Suq Lexmis d Lmeqran seg usammar taγiwant n Ayt Lεziz d teɣɣiwant n Friqat , Akk d tγiwant n Ԑyn Turk ma seg umalu Mεella d tdayra n Lexḍariya, tesεa azal n 367455 n yimezdaγ deg useggas n 2020, ad tt-naf tesεa azal n kraḍ n tγiwanin : ( Ԑumer / Qadiriya/ Jebaḥiya ). 9-2-Asissen n teγiwant n Jebaḥiya: Taγiwant n Jebbaḥiya d tamnaḍt id-yezgan deg tadayra n Qadiriya, aγir n Tubiret, ad-tt-naf tesεa azal n 11 n tuddrin :( Ben Harun Amalu, Ben Harun Asammar, Ԑyn Lεazra, Wad Jellada, Laḥgiya , Ԑyn Criki , Bulerbaḥ , Cnnayen , Um Leḥjar , Hjita , Ԑerabi Micawi , Jebaḥiya ) . Tazwart tamatut 11 Anda ad-d- naf yezzi-as-d seg tama n ugafa taγiwant n uploads/Geographie/ tasmidegt-deg-temnadt-n-jebba-iya.pdf
-
18
-
0
-
0
Licence et utilisation
Gratuit pour un usage personnel Attribution requise- Détails
- Publié le Fev 04, 2022
- Catégorie Geography / Geogra...
- Langue French
- Taille du fichier 0.7878MB