Remerciez-le!

Remerciez @Admin pour avoir partagé cet document gratuitement, de la manière la plus simple, en partageant sur les réseaux sociaux.

Brev från J. R. R. Tolkien Brev från J. R. R. Tolkien i urval av humphrey carpe

Brev från J. R. R. Tolkien Brev från J. R. R. Tolkien i urval av humphrey carpenter med bistånd av christopher tolkien Översättning Beregond, Anders Stenström ersatz översättarens företal 7 inledning 17 översättningar av tolkiens engelska namn 23 översättningar av tolkiens omnämnda verk 27 brev 31 utgivarnas noter 703 personregister 729 © The J.R.R. Tolkien Copyright Trust 1981, 1995 och 2006 © Ersatz, Stockholm 2017 Originally published in the English language by HarperCollins Publishers Ltd. under the title Letters of J.R.R. Tolkien Översättning Beregond, Anders Stenström Omslag Håkan Liljemärker Grafisk form & sättning Ola Wallin Tryck ScandBook, Falun 2017 isbn 978-91-87891-61-8 www.ersatz.se För frågor och information kring boken, se: www.beregond.se/brev.htm 7 översättarens företal Var man år 1978 medlem av Tolkien Society såg man i Amon Hen 33, som kom i juli, att Humphrey Carpenter sökte efter brev från Tolkien för en planerad utgivning. Jag råkade bli den första av läsarna som tipsade om brevväxlingen med Richard Jeffery, och känner mig på det sättet särskilt knuten till boken. Men det är förstås innehållet som gjort Letters of J.R.R. Tolkien till en av de böcker jag oftast öppnat, ända sedan den kom ut 1981. Fastän ett antal andra brev av Tolkiens hand sederme- ra publicerats på olika håll förblir detta den enda omfattande samlingen. Den har fått oerhörd betydelse för studiet av hans verk, och det är mycket tillfredsställande att här ha möjlighet att presentera en svensk översättning. Den läsare som hoppas på upplysningar om Tolkiens Midgård kommer inte att bli besviken. Tolkien kunde svara utförligt och fascinerande på brev från nyfikna läsare. Brev 214, utkastet till svar på A.C. Nunns frågor om hobbitska födelsedagsseder, är ett strålande exempel. Av allt att döma hämtade Tolkien inte alltid fram sådana svar ur den stora massa av midgårda språk, historia och realia som han redan diktat upp, utan den nya frå- gan kunde inspirera till nya inslag; brevskrivandet blev en del av världsbyggandet. I många brev artikulerade han också tankar som han själv såg sina berättelser exemplifiera. Ett antal fundamentala teman står i centrum – dödligheten, konsten, maskinen, det onda och det goda – men alltefter brevets anledning och mottagare, och allteftersom han hinner reflektera över publicerade texter, fa- setteras de olika och ges olika, någon gång motsägande, formu- 8 9 översättarens företal översättarens företal leringar. Intresserar man sig för dessa teman lönar denna bok många omläsningar. Här finns också en viktig kunskapskälla till hur Tolkiens skri- vande fortskred rent konkret, eller ofta inte alls fortskred: inget är vanligare i breven än ursäkter för att texter ännu inte blivit färdiga, och klagan (eller undskyllan) på allt som ställer sig i vägen. Det framgår också hur mycket böckernas produktion engagerade och bekymrade honom, till exempel omslagens bilder och formgivning. En svensk läsare blir säkert särskilt intresserad att se först Tore Zetterholms Hompen (1947, värl- dens först utgivna Tolkien-översättning) och sedan Åke Ohl- marks Härskarringen (1959–61, den andra översättningen av The Lord of the Rings) passera revy. Den första översättningen av The Lord of the Rings, den nederländska av Max Schuchart 1956–57, hade ställt Tolkien inför det oförutsedda att namn i den boken översattes, mot vilket han i brev 190 reser starka principinvändningar. Att bokens egen fiktion måste leda till översättning av de engelska namnen ser han först bara i ögonv- rån. I upptakten till den svenska versionen önskar han sig i brev 204 en namnlista där han för översättare skulle kunna markera vilka namn det ”lämpar sig att översätta” såsom varande engel- ska; Ohlmarks hade tolkat vissa alviska namn som Bruinen och Esgaroth utifrån exotiska engelska associationer (Björnälven, Snigelöv). En sådan lista, där han dessutom gav många värde fulla kommentarer till namnen, kom ju sedan verkligen till stånd (se nr 297:4) och blev efterföljande översättare till hjälp. På många ställen i breven möter det litterära begreppet romans (på engelska romance). Söker man det i en litteraturordbok fin- ner man att det egentligen avser en medeltida berättelse på vers; Sir Gawain and the Green Knight som Tolkien studerade och översatte är ett exempel på denna kärnbetydelse. Men begrep- pet har under 1900-talet generaliserats i den internationella lit- teraturvetenskapen, så att det varken begränsas till medeltida ursprung eller till poetisk form. Umberto Eco säger att vad det är fråga om, från artursagor till Tolkien, från gotisk skräck till science fiction, är berättelser om ett annorstädes. För Northrop Frye står romance (romans) i kontrast till novel (roman) som skönlitterär grundform; den kontrasten talar också Tolkien om, och placerar sig själv på romance-sidan (se till exempel nr 329:3). Den gamla svenska åtskillnaden mellan romans (på vers) och riddarroman (på prosa) hade därför blivit missvisan- de, och romans har fått stå för det generella begreppet. Vid utgivningen försågs brevsamlingen med en förklarande notapparat, och den ingår förstås i denna översättning. Jag har likväl på åtskilliga punkter, där jag bedömt att läsaren skulle välkomna någon ytterligare upplysning, tillfogat egna noter i marginalen till Tolkiens brevtext, hans fotnoter och utgivarnas noter. Mina noter identifieras med upphöjda bokstäver (a, b, c …). Några övergripande upplysningar om universitetet i Ox- ford, som i så hög grad bildar fond till dessa brev, må lämnas här. Man tillhör universitetet som student eller lärare genom att höra till ett college:* Tolkien tillhörde som student Exeter College, blev som professor ledamot i Pembroke College, och hamnade till sist i Merton College (inträdet där skildras i nr 103). Det är universitetet som bestämmer kursplaner, ordnar den gemensamma undervisningen, examinerar och ger akade- miska grader. Colleget ger studenten en social hemvist, fyller * Man kan också höra till en hall, till exempel den dominikanska Blackfriars som dyker upp i breven. När Tolkien skrev brev 72 fanns St Catherine’s Society som alternativ för studenter utanför collegen; det omvandlades senare självt till ett college. 10 11 översättarens företal översättarens företal många praktiska funktioner, och organiserar tutorials – enskilt eller i små grupper – som utgör en viktig del av studierna i Oxford; jag har översatt detta med handledning, och tutor med lärare och handledare på olika ställen. Ett studieår består av tre terminer; mickelsmässterminen (från början av oktober) som nämns i ett par brev är den första. Den ordinarie undervisning- en pågår i åtta veckor varje termin, med start ett par veckor ef- ter dess början. En student läser i tre eller fyra år och genomgår sedan en allt avgörande slutexamen (Final Schools). Beroende på vad man läser kan det också finnas en examen som heter Honour Moderations, som utgör ett slags avstämning i halvtid (men inte påverkar slutresultatet; benämningen blir i breven ofta förkortad, till exempel Hon. Mods.). Som regel har jag följt de senaste översättningarna av termer i Tolkiens berättelser; såsom Erik Anderssons samspråket för Common Speech. Jag har tillåtit mig en enda utsvävning.* När Tolkien kallade kvinnliga enter för entwives tog han ett ord från den germanska forntiden och konstruerade den form det haft om det levat kvar till modern engelska, på samma sätt som han gjorde med Mirkwood (med motsvarande svensk konstruk- tion Mörkveden) och parallellt med hur ett annat gammalt mytologiskt begrepp faktiskt fortlevat till nutida engelska som Middle-earth (och till nutida svenska som Midgård). Innan Tolkien skrev om enter var ordet ent bara en sparsamt belagd fornengelsk term för något slags jätte. Ett besläktat ord fanns i fornhögtyskan jämte en kvinnlig variant med former som en- ziwib och liknande. Att det till termen ent hör en term som på engelska blir entwife och på svenska entviv är en av de ytterst få saker man vet om de varelser som en gång kallades enter, och är vad Tolkien utgår från och dramatiserar. I de två brev där Tolkien skriver om entwives har jag därför översatt med entviv. Citat ur Tolkiens verk har jag som regel hämtat ur de senaste översättningarna,* utom vad gäller ”On Fairy-stories”, ”Eng- lish and Welsh” och The Adventures of Tom Bombadil; citat ur dem har jag översatt själv. Min översättning är också oberoen- de av Disa Törngrens översättning av Carpenters biografi över Tolkien, som återger avsnitt ur flera av breven. När jag i något enstaka annat fall valt en egen översättning istället för en be- fintlig har detta angetts i en not. Bibelställen citeras ur Bibel 2000, om ej annat anges. Av Tolkien, och likaså av brevens utgivare, identifieras text- ställen ofta med sidangivelser, men ibland (se till exempel slut- not 2 till nr 246) hänvisas till positionen i själva texten. Jag har genomgående kompletterat med sådana strukturella referen- ser, av typen LR 3 III:8 (vilket vill säga The Lord of the Rings bok 3, kapitel III, stycke 8). I samma anda har texten i denna översättning styckenumrerats (styckeindelningen stämmer med originalets). På en väsentlig punkt skiljer sig min översättning från de skön litterära svenska Tolkien-översättningarna: jag har inte översatt engelska namn till svenska, eller rättare sagt, jag har översatt dem i den utsträckning detta vanligen sker i texter om engelskspråkig miljö. Här i breven är vår horisont Tolkiens liv, inte hans Midgård: det han satt på Northmoor Road och funderade över var faktiskt ifall Sams efternamn skulle vara * Jag har visserligen uploads/Litterature/ lasprov-tolkien-pdf.pdf